En månad är det nu kvar tills jag ska påbörja mitt äventyr som jag nu har väntat på i lite längre än 365 dagar. Tänk att det är nu det händer. Det är nu jag måste ta modet till mig och klara av det här. Det handlar inte längre om att säga "jag åker till USA om ett halvår och ska stanna där ett år". Nej nu jävlar, du händer det här på riktigt. Jag ska packa min resväska (och fråga mig inte hur jag ska lyckas), hoppa in i bilen, köra till Arlanda, säga hejdå till allt & alla, och ha sikte mot min värdfamilj som väntar på mig på andra sidan jordklotet. Jag vill bara åka nu samtidigt som jag inte vill åka alls!