Okej så nu är vi inne på de 4 sista veckorna. De allra sista dagarna för mig i grundskolan. Efter att ha blivit så skoltrött som jag är just nu, så himla less på skolan att jag nästan har lust att tända eld på den, så kan jag inte undvika att titta tillbaka på de senaste 4 åren. Helt sjukt vad snabbt tiden har gått. Men jag har lärt känna några helt underbara vänner som jag nu ska skiljas ifrån. När jag tänker tanken att jag inte längre ska gå upp på mornarna, åka till skolan, träffa mina vänner, ge dem en kram, snacka om alt mellan himmel och jord och klaga tillsammans på hur mycket vi längtar tills skolan slutar, så känns allt så läskigt. Som att jag ska repetera en process som skedde för 4 år sedan då jag slutade 5an och skulle välja skola & skiljas från mina vänner jag kände då. Kommer det bli likadant? Att man tappar kontakten helt och slutar prata med varandra, inte ens hälsar om man ser varandra på stan? Att det inte längre finns något att prata om. Inte det här att man kan prata om ingenting. Och om det blir tyst, så blir det inte pinsamt tyst, utan en trygg tystnad som man inte ens tänker på. 
     Det har tagit 4 år att bygga upp en sådan stark vänskap jag har med mina kära kompisar. En sådan vänskap så att man kan prata om allt möjligt, känna sig trygg och verkligen förstå hur den andra känner. På ett år, ska jag klara av att bygga upp en sådan vänskap också i USA. Tanken känns så skrämmande att jag ibland inte ens vågar tänka på det. Hur ska jag hantera att komma till en ny skola med ingen jag känner. Hitta någon att lära känna. Hitta någon att äta lunch med, kunna känna sig bekväm med att säga vad som helst, inte tänka på om det blir tyst. Hitta någon att umgås med hemma, sova över, ha sleepovers, kunna berätta en hemlis eller bara hur man känner. 

Det är nu 69 dagar kvar till min avresa till USA. 69 dagar kvar tills det stora, riktiga äventyret börjar som jag har väntat på i över ett år nu. Det är bara 69 dagar kvar tills jag ska ta mig an utmaningen att bygga upp ett eget liv på ett år. Och tro det eller ej efter min långa deprimerande text, men jag är fan taggad som ett litet barn dagen innan julafton. I just want this adventure to begin!