Hola guapos y guapas!
Har varit hundvakt i en vecka och är det fortfarande och jag hade aldrig trott att det skulle vara såhär ansträngande. Vakna kl.6 av att de små djuren skäller som galningar för att det låter i trapphuset. Gå upp 8 eller 9 för att gå ut med dem. Sedan mata dem, försöka tvinga den ena efter den vägrar käka. Sedan vill de leka och allt möjligt och dom följer efter en i lägenheten som ett plåster. Gå en långpromenad varje dag minst 1 h. Sedan leka, sedan gå ut igen, sedan äta, sedan precis innan man ska gå och lägga sig då man är som allra tröttast så ska dom ut en gång till. Men jag ska inte klaga, dom är ju faktiskt otroligt söta och nu vet jag ju hur det är att ha hund. Jag kommer nog inte skaffa en egen på ett tag iallfall.

BTW - Har snackat med min vfamilj lite till. Dock tar det så lång tid för dom att svara så jag sitter och reloadar inkorgen hela tiden.... De har sagt att det är flera tonåringar i deras "neighborhood" som är jätte glada att jag ska komma och att de ser fram emot att vi ska ses! Jag kommer ha en månad på mig att vara med familjen och lära känna en massa vänner innan skolan börjar så det känns så jäkla skönt :D De har också sagt att de ska hjälpa mig att skaffa en iPhone. Det finns en ridskola som jag kommer kunna rida på och allt möjligt. Mitt rum har tydligen en "queen size of bed" enligt mamman, låter ju inte dåligt? Och egen TV, telefon och mycket garderobplats + nattduksbord på vardera sida av sängen. Jag har också ett eget badrum som sitter ihop med mitt rum. Det bästa är  nog att mamman säger att jag ska verkligen säga till om det är något jag vill veta eller om jag är orolig över något eller så. Hon säger att hon vill att jag ska ha "a wonderful year". Tror inte jag kunde hamna hos någon bättre familj!